TRADE  -
baserad på verkliga händelser som sker varje dag runt om i världen med en miljon utsatta människor.

Fy sjutton. Denna film fick mig att skaka, blunda, sätta kudden för ansiktet och riktigt känna en inre ilska mot vår värld. Filmen handlar om sexhandel som sker mellan Mexico och USA. Och i världen är det omkring en miljon människor som förs mellan gränserna, säljs, utnyttjas och behandlas som sexslavar. Fy sjutton. Jag är rädd för världen, rädd för de människor som gör sådana här grymheter och som mest skrämmande av allt finns runt omkring oss. När man ser en sådan här film blir alla problem som för mig var stora som en liten mini-golfboll redo att skjutas iväg så långt det bara går. Så små är de problemen jämfört med en miljon människors livssituation gömda i smyg levande i ett, rent ut sagt, helvete. Jag vet att jag inte kan göra så mycket, mest försöka ta hand om mig själv att jag inte hamnar i områden där jag inte är säker, för det är så hemskt att tjejer är så utsatta. Pojkar är faktiskt, överraskande för mig, mer utsatta i sexhandel än vad jag trodde. Men att alltid behöva vara rädd när man går hem i mörkret, trots att det finns villor överallt, är det värsta. Jag ska inte ens klaga, jag har det bra och jag är trygg i mitt hem.  Men jag vill försöka hjälpa till, på något sätt, jag vill inte veta att människor har det såhär. Att människor utnyttjas såhär för andra människors njutning. Det är så hemskt att det borde vara ett större problem än vad folk tar det som. Det blev lite djupt det här men den här filmen berörde mig så sjukt mycket. ÅH, vad jag vill kunna göra något. Men jag vet inte vad. Jag bara hoppas att det blir bättre, jag hoppas. För såhär kan vi inte ha det, såhär kan inte människor leva. Såhär kan det inte få vara. Snälla någon, lova?